Förlängda abstinensbesvär

I England finns en av pionjärerna vad gäller kunskapen om abstinensbesvär från bensodiazepiner. Hon är professor i psykiatri och heter Heather Ashton. Hon har gjort en liten sammanställning som finns i orginalspråk längre ned på denna sida. Jag gör här en fri tolkning av texten:

Många människor känner fruktan för att abstinensbesvären aldrig kommer att gå över och att de aldrig till fullo återfinner hälsan. Särskilt intresse har ägnats de försämrade kognitiva funktionerna (som minne och tankeverksamhet) och andra långdragna symtom som muskelsmärtor och störningar i tarmen. Människor med sådana bekymmer kan känna sig lugna. Alla erfarenheter visar att en stadig minskning alltid kommer efter "nollning", men det kan ta lång tid - upp till flera år i vissa fall. De flesta drabbade erfar en definitiv förbättring över tid så att symtomen gradvis minskar till nivåer som inte alls kommer i närheten av dem som fanns strax efter "nollningen" och eventuellt försvinner de helt och hållet. Alla studier pekar på en stadig, om än långsam, förbättring i kognitiv förmåga och fysiska symtom. Fastän de flesta studier inte sträckt sig över mer än ett år efter "nollning" så pekar resultaten på att förbättringen pågår även efter denna tidsrymd. Det finns absolut inga bevis för att bensodiazepiner orsakar permanenta skador på hjärnan, nervsystemet eller kroppen.

Människor med långa besvär kan göra mycket för att förbättra själv. Till exempel:

  1. Träna kroppen. Fysisk aktivitet ökar cirkulationen och ökar funktionen i både hjärna och kroppen. Försök finna en träning som du tycker om; starta på en låg nivå, arbeta upp nivån gradvis och gör det regelbundet. Fysisk aktivitet hjälper mot depression, minskar oron och ökar det allmänna välbehaget.
  2. Träna hjärnan. Använd hjärnan till uppfinna metoder att öka dess effektivitet; gör listor, korsord, pussel, ta reda på vad som bekymrar mest - det finns alltid en väg runt problemet.. Kognitiva träningsmetoder hjälper drabbade att finna nya vägar runt sin tillfälligt försämrade funktion.
  3. Öka på dina intressen. Hitta nya intressen utanför hemmet som medför att hjärnan blir aktiverad, ökar motivationen, drar bort uppmärksamheten från de egna symtomen och man kan även hjälpa andra.
  4. Lugna ner de egna känslorna. Framför allt sluta med att oroa dig. Oro, fruktan och ångest ökar abstinensbesvärens styrka. Många av dessa symtom är kopplade till ångest och är inget tecken på hjärnskada eller skada i nervsystemet. Människor som är rädda för abstinensen får mycket mer intensiva än de som kan ta besvären som de kommer och tänka positivt och känner sig säkra i sin återhämtning.